Våra första dagar som vuxna

Jag vaknar upp i morgon med
ett allvar printat på mina läppar

Uppe vid pulkabacken är det fullkomligt
livsfarligt vid den här tiden på året och
jag tyckte mig se dig irra omkring bland
snöslasket och i vårvinden gör du mig hel

Iförd sydväst och täckjacka kom du ner
och lättsamt började snacka om hur du
lärde dig att le från att en gång inte kunna det

Det är våra sista dagar som barn och
om vi vaknar upp i morgon också är
det våra första stapplande steg vi tar
som vuxna

För jag kommer vakna upp i morgon med
ett allvarsamt leende printat på mina läppar

Stående ovationer

Väntar på solen att gå upp
då världen är som vackrast

Snart väntar jag på den med dig då
dina ögon är som stjärnorna över oss

Då världen är som vackrast
förblir ovationerna stående

Jag väntar på världens
två vackraste stjärnor

Och jag tackar och bockar

Stad i ljus


stadiljusiettlandutannamngemiglivdäralltingfödspånyttstadiljusiettlandutannamn ge mig liv

Tusentals för fan

Rök på vattnet och
svettiga bandanas
runt idioters skallar
som snart sprängs
i småbitar av
alkoholkonsumtion
och överdriver intag

Min vän & jag

Jag är tydligen "så
jävla tråkig" så jag
belönas med att få
mina armar nedryckna
mot marken och en
"vadärdetmeddig?"-blick
kastad mot mina ögon

Men om jag vore rolig
skulle jag vart nykterist

Jag skulle vart nykterist
om inte folköl vore så
förbannat gött ibland,
ett argument som suger
pojksnopp

Pojksnopp suges inte bara
i mina argument utan också
på killtoaletten en kväll som
denna

Inte bara en
Tusentals för fan

Det kräks i båset bredvid

Inte bara en
Tusentals för fan

Det ryktas om en
haschfemma på dansgolvet

Inte bara en
Tusentals för fan

Det pågår tafs
& snuskstrul

Inte bara en
Tusentals för fan

vinter

Ljudet från respiratorn är det enda som hörs, lika monotomt och entonigt som hjärtats eget slag. Ännu har mannen inte vaknat upp. Hans liv har länge legat i händerna på den maskinella Gud, som dag ut och dag in försett honom med nytt syre.

 

Plötsligt händer det ofattbara. De rödsprängda ögonen, som inte sett solljus på ett helt år, öppnas sakta och trevande. Smärtan från det starka skenet som kommer ifrån lysrören i taket får honom att vilja stänga ögonen omedelbart. Men blotta tanken av att kunna se igen håller honom mödosamt vaken. Minnet börjar komma tillbaka och paniken börjar sakta men säkert gripa tag i hans själ; skriken, gråten och den sträva smaken av järnrik vätska.

 

Lederna i hans kropp börjar sakteliga väckas till liv, parallellt med att andetagen känns mer och mer naturliga.

 

”Jag kan inte vara kvar här”.

 

Genom en kraftansträngning reser han sig upp. Yrsel.
Rören som försett honom med liv rycks ivrigt ut ur hans märglade kropp. Smärta.
Varma fötter mot kallt sjukhusgolv staplandes mot dörren.

 

Frihet.


Min Gud, min Gud. Varför har du övergivit mig?

Fast i hålan som Gud
glömde sitter jag &
tycker synd om mig själv
på lördags kväll

Folköl, blap & snus
hade satt som en smeck
som man brukar säga
när man har brist på ord

Brist på ord har man
ofta när man tänker &
brist på tankar har man
ofta när det är orden man
har för många utav

Ungefär som nu

Västtrafik styr mitt liv
& jag känner mig helt
jävla maktlös över mitt
eget såkallade liv

Du frågade mig när jag
känner att jag har makt
och jag gav inga svar
tillbaka för det fanns inga

Det finns lika mycket
maks som det finns svar

Står och klampar i samma
klavér som jag klampat i
för länge nu

Jag borde inte läst igenom
alla dina inlägg. Det är sånt
man inte borde göra nu

Det är sånt man inte borde
göra när det är ord man har
för många utav och tankebristen
far en över huvudet och ned i kroppen

Det är sånt man inte borde
göra när Västtrafik är ens Gud
i denna håla som Gud glömde
& snälla svara varför min Gud?

Varför har du övergivit mig?

Du frågade mig när jag
känner att jag har makt
och jag gav ett desperat
försök till svar tillbaka

Bara för att få någonting sagt

För det finns ingen makt
det finns inga svar

Finns bara en håla som
Gud en gång glömde,
en påse torra chips &
semifinalen av Körslaget

Sympati

Du får ett säkert ligg
genom något falskt
sympatisnack på
en Facebookstatus

Du ejakulerar för sjunde
gången den här kvällen
när du sitter på msn &
har en konversation
med frökendendär_94

Du frågar efter mobilnummer
Du får hennes mobilnummer
Du döper henne till knull #22
På din mobiltelefon

Du får ett säkert ligg
genom vilket jävla
sympatisnack du vill

Herbert

Herbert är inte coolt
att ha som förnamn

Tackar Gud varenda dag
för att jag inte har just
Herbert som förnamn

För Herbert är inte coolt
att ha som sitt förnamn

LIVET

Någon ropar mitt
namn & jag tänker
att man inte ens
hinner bajsa på
det här stället

När man väl gör
det så tar man i
för kung & fosterland
för att hinna med

Jag blöder blod
på ett kontor på
Drottninggatan &
blodet jag blöder
blöder jag från

Mitt stjärthål

Har väl suttit för
mycket idag hör
jag mig själv tänka

Ha ha ha

Tycker för någon
sekund att jag är
jävligt fyndig

Men tanken var så
obota dum att den
snabbt följs av ett
slag mot huvudet

För det var nog den
dummaste tanken av
alla tankar jag tänkt
idag om jag skall vara
helt ärlig mot mig själv

Jag tycker för
några sekunder
lite då och då att
jag är lite fyndig ändå

Det har jag lärt mig nu

Spotta mig i nyllet bara
spy galla över mina tår

Gör det

Någon måste ju spotta
på jorden för att något
skall kunna växa upp

Och samma sak gäller
med mig

Det har jag lärt mig nu

Mina knogar vitnade
och jag kände hur
mycket jag störde mig
på dig när du sa att

LIVET, det är som en
kontorsstol. Det går
upp och ner men allt
beror på INSTÄLLNINGEN

Oskar sa att det var
det värsta han hört

Men jag vågar nog
påstå att Baccaras
bidrag i Eurovision
song Contest 1978
lät sneppet värre

Men han sa att det
var något av det
viktigaste han fick
lära sig på sin utbildning
och jag kunde inte
tro mina öron

Att LIVET
är som en
kontorsstol
det har jag
lärt mig nu

Allt styrs
med SPAK

Antaganden

Det brinner inte längre

Om sanningen ska fram
så har det aldrig brunnit
på riktigt

För den trolovade
kärleken till snus
HB & utebandy är
inte vad den en
gång var

Den trolovade kärleken
som aldrig riktigt funnits

Den trolovade kärleken
som bör finnas begravd
någonstans långt inne nu

Frillesåsaligan har fått
klara sig bra utan mig
men jag antar att ingen
saknat mig under åren

Jag tror att jag nämligen
aldrig har suttit bekvämt
i passagerarsätet på en
epatraktor

Jag tror att jag aldrig
kommer göra det heller
för den delen

Jag har aldrig varit full
i Idala eller kört moppe
hem i ösregn

För jag antar att det
nämligen inte är så
jävla rockit det här
med att vara uppväxt
i en småstad där alla
hatar en

Det var vi mot ligan

Du och jag och någon
stackars jävel som
blev den tredje parten
i vårat gäng som flitigt
byttes ut med jämna
mellanrum

Vi försökte vara tuffa
& vi försökte vara balla

Jag tror vi misslyckades
mer i andras huvuden
än i våra egna två klot

Men jag antar att det
är fruktansvärt lätt att
hävda sig när man är
uppväxt i en småstad
där alla hatar en

Men det brinner
inte längre

Och om sanningen
skall fram så har det
aldrig brunnit på riktigt

Cyklar runt

Jag är ute & cyklar.
Jag är ute & cyklar.
Jag är ute & cyklar.

På himla valvet är
jag ute & cyklar

Bland explosioner & laxar
är jag ute och cyklar runt

På en rostig sakmed skeva
hjul cyklar jag tappert förbi
egenkomponerade minnen
som jag aldrig varit med om

För det har jag en tendens
att göra. Att komponera mina
egna minnen är vardag för mig

Jag cyklar förbi skällsord
& högar med daxvaxburkar
utstickande ur Evisubrallor

Jag är ute & cyklar utav bara
helvete & har ingen aning om
vart jag skall någonstans

För jag antar att det bara är
de döda fiskarna med daxvax
i håret som simmar med strömmen

De där daxvaxlaxarna

Om jag kände Barbapappa
bra nog kunde han agera
utmärkt cykelkedja för min
gick av på mitten för flera år
sedan

Jag glider bara med på min cykel
Jag glider bara med som vilken
daxvaxlax som helst

Men i den här drömmen fortsätter
jag glatt trampa vidare för jag har
ensamrätt på den här kompositionen

Ungefär

Bengaliskt antändande
men lika snabbt kvävs
ljuset & blir till stilla rök

Lika snabbt som
Jamaicanen sprang
försvinner allt på
nio & nittiotvå och
man får börja om
på gräsrotsnivå igen

Ungefär

Plaskande som
Tjorven står jag
dränkt av mina
tankar med den
gula sydvästen
lite halvt på sned

Ungefär

På samma sätt som
Knyttet behövde
Skruttet som Tove
sa på mysig
Finlandssvenska
behöver jag

Ungefär

Staden behöver
miljontals glödlampor
för att vara fin så här
års & människan med
förmodar jag på ett

ungefär

Säger man ett ord
tillräckligt många
gånger låter det löjligt
& man börjar fundera
på om man verkligen
säger rätt ord till slut.
Men bara på ett

Ungefär

Detta jävla ord kunde lika
väl vara någon sagofigur i
Harry Potter-böckerna fast
med annorlunda stavning

Unjifar

Jag står plaskande
likt Tjorven i mina
tårar med den gula
heltäckande regnjackan
lite slarvigt knäppt
fast utan sydväst
den här gången

och jag får börja om
på gräsrotsnivå ännu
en gång när lågan kvävs
lika snabbt som ett fullbordat
samlag på Paradise Hotel
på TV6 eller lika snabbt
som deltagarnas
tid i kändisträsket

Nio komma nittiotvå
sekunder på't ungefär


Minnet av en perfekt student

När löven blivit
gula och dom
övergivna äpplena
på grenarna är
ruttna och oätliga
sitter jag & ojar
mig över ett glas
nyponsoppa

Kaffet är kallt
& ölen är varm
så det är väl lika
bra att strunta i
allt & lägga ner

Som de lyckliga
kompisarna sa

En matinéfilm från
1945 och stackars
Jack förgyller min
tillvaro på tidig
måndagsförmiddag

Liggandes i
fosterställning

Då tankarna på
dig brukade förgylla
bäst

Då isen var tunnare,
löven allt grönare
& ölen allt kallare

Jag önskar att
jag då skulle
tagit mod till mig
& kastat ned
mina minnen i
havsdjupet och
låta de ätas upp
av en fisk

Ståendes
rakryggad
& stolt

Då matinéfilm &
stackars Jack inte
behövdes

Då minnet av
en misslyckad
nyårsfest bara
var nånting man
inte tänkte på

Då minnet av
en perfekt student
bara var nånting
man skrattade åt

Då minnet av
en idiotisk fyllegrej
var nånting man
bara strök ett
streck över

Det enda som
begraver dessa
minnen är en
enda stor klyscha

Tack för danserna
Tack för tårarna
på kinderna och
stjärnorna på
himlarna

Inget spelar så
stor roll längre
så länge man har
Fairytale of New York

Känner mig
som en töntig
13-årig popbrud
med stjärnor
under ögonen

Men det kanske
jag är också

Det är ju inte
mitt påhitt det
där med identitet

En sista gång uppe på berget vid Kingston

Om beskedet om
att man hade en
timma kvar i livet
plötsligt kom så
hade jag antagligen
berättat för folk
om hur mycket jag
stört mig på dom

Om beskedet en dag
knackat på dörren
där hemma så
skulle jag försöka
definiera ironin
i att allt folk
sagt om mig någon
gång hunnit ikapp
dom själva

Jag hade ringt upp
den brokiga skalan
människor som till
exempel

Dom där äckliga
bratsen från
Onsala

Dom som kallade
mig bögjävel för
två år sedan

Dom som nu går runt i
läderkepsar som
om dom var med
och dansade i
bakgrunden av en
Village Peoplekonsert
med ett kilo vaselin
mellan vardera skinka

Och dom där
moppemuscharna
hemma i Frillesås
som sa samma
sak till mig & Bauer

Dom som nu går
omkring med femtio kilo
brunkräm i fejset
& lika många tofsar
på benen som om dom
lika väl kunnat bo i
Partille och fått namnet
Johnny av sina
Huddingemorsor som
redan under
förlossningsstadiet stod
med morgonrock under
köksfläkten & rökte
gula Blend

Antagligen hade jag
också åkt till Paris,
tagit hissen upp för
Eiffeltornet, gått in
på närmaste toalett
& dragit en runk
bara för att

Jag hade säkerligen
försökt springa naken
genom Sveriges alla gator
också

Desperat letandes efter
ett vårregn hade jag
till tonerna av Alexander
Rybak börjat gråta bara
för att det är så förbannat
klyschit

Om beskedet om
att man hade en
timma kvar i livet
plötsligt kom

Då hade jag väl högst 
troligtvis lagt mig
och lyssnat på den
italienska versionen av
Time to say goodbye
med Paul Potts en
sista gång

En sista gång
någonstans uppe
på berget vid Kingston

För en gångs skull

Om jag visste hur
så skulle jag putta
ned jorden i ett hål
& fylla igen det med
min spade

I en liten grop skulle
den få ramla ned i
och sen skulle det
vara jag som står
där uppe & garvar

Det skulle vara jag som
tittar ner och skrattar för
en gångs skull

Jag vill bara vara
sådär härligt grabbig
& bara prata fotboll

Att bara tro på
isoleringsmetoden
istället för att dela
med sig av sina
känslor verkar vara
en tokrolig metod

En tokrolig metod
för den som kan
hantera den

För jag antar att
ju mer man pratar
om sina känslor
för folk ju större
blir saknaden

Om jag visste hur så
skulle jag sparka ned
jorden till marken &
platta till dess ansikte
med min spade

Jag skulle sparka ned
den & spotta den i ansiktet
för en gångs skull

Jag vill vara så där
härligt grabbig och
brottas i hög & sådana
där helfestliga aktiviteter

När tiden är inne då
man känner att saknaden
blir större för att man
pratar om sina känslor för
folk så är det alltid skönt
att ha en person bredvid sig
som spelar i samma liga

En som spelar i samma
liga som sig själv för
en gångs skull

Den sista Oktobers sista timma

Mitt jävla nöt

Trots att jag vet att
en fisk mår bättre i
vatten än i öl kände
jag mig som en idiot
när jag stod där utanför
och frös
i den sista Oktobers sista timma

Kön till Mingel i
Kungsbacka är inte
så upphetsande som
folk verkar tycka

Blotta tanken av att få
komma in i värmen &
börja jucka bort sina
begär och beskymmer 
mot ett 14-årigt ben från
Onsala gör penis styv
på Svenne Banan

Mitt intresse för disco,
kvinnliga könsorgan
& kungsbackas fjortisar
är inte vad det en gång
var

Trots att det var första gången
jag stod i just den här kön kan
det ju omöjligt komma att bli
den sista gången jag tvingas
lyssna till deras konversationer

Inte heller sista gången
jag tvingas lyssna på deras
"amen gumman" och deras
samtal & känslor vars djup får
Björn Rosenströms Pojkarna
som Busar att verka överdrivet
emotionell

Spräng skiten & bygg
nåt skittufft istället

Jag spöar skiten ur mitt samvete & skriker: sluta

Berätta för mig
hur dålig jag är
& hur mycket kuk
jag suger om kvällarna
berätta för mig
hur mycket skit
som snackas &
vad som sägs

Berätta för mig
om dom gångerna
jag gör fel
och hur mycket
jävla fel jag gör

Berätta för mig
lite snabbt bara
om hur dålig
andedräkt jag har
när jag vaknar på
morgnarna

Så kanske (bara kanske)
jag kan landa
med fötterna på
marken för en
gång skull

Mitt samvete slår mig
på käften varenda
morgon när jag
vaknar

vaknar
gör jag yrvaket,
gnuggar lite lätt
bort det gula gojset
man har i ögonen
när man vaknar,
spöar skiten ur mitt
samvete & skriker:

sluta

Men mitt samvete
är en ihärdig jävel

Berätta för mig
när mitt hår ser
för fett ut &
när mitt könshår
sticker ut från kalsongerna

Berätta för mig
när jag är den största
idioten i världen eller
när du tycker att
jag bara ska lugna
mig så

kanske

bara kanske

jag kan landa
med fötterna på
marken den här
gången

Åkesson må vara dum i huvet men månen tillhör till och med honom.

När dagen kommer
då jag & Andreas Lundstedt
sitter i en buss och han
frågar mig om jag vill att han
ska hiva ned min väska
skall jag svara nej.

När dagen kommer
då jag är i Oslo
och inte har alls
för mycket för mig
så skall jag spränga
Alexander Rybak.

När dagen kommer
då jag har kul på
klubb Mingel skall
jag smuggla ned
Cyanider i folks glas.

Cyanider är ganska farligt

Nästan lika farligt som
en haj.

När dagen kommer
då vinden blåser
iväg min mössa
från huvet
skall jag skrika
könsord mot den
så att den fattar att

Mig.
Ger du
Fan i.

När Team Stefan på TV
sjunger Inget stoppar
oss nu med dansbandet
Black Jack vill jag inte
vara med längre.

När skolan inte längre
utgår från att lära sig
saker utan istället
utgår från saker
man redan kan vill
jag inte längre vara med.

När folk inte längre kan
fatta att det också är
min måne
min sol
min jord.
Bara för att jag är
annorlunda.

Caroline Af Uggla är
lite konstig. Thomas
Di Leva är lite konstig.

Jimmie Åkesson må
vara jävligt korkad &
dum i huvet, men
månen tillhör till
och med honom.

När månen inte
längre är färgad
i regnbågens
färger utan är helt
jävla svart & vit

då vill jag inte vara med längre.


RSS 2.0